Beskuggad av de gröna träden
Markanvisningstävling för fastigheterna Havtornet 1 och Nyponet 1
2021-04-30
Inledning
Vi har med stor entusiasm tagit del av markanvisningsprogrammet för Nyponet 1 och Havtornet 1 i Snurrom och vill med nöje medverka till att utveckla området genom närvarande förslag.
Vi söker tilldelning för båda kvarteren och hoppas det framgår med all tänkvärd tydlighet att våra ambitioner inom genomförande, hållbarhet och arkitektur sätts i första rummet.
Drivkraften att få skapa ett unikt projekt där arkitektur, ingenjörskap, innovation och hållbarhet får mötas och skapa ett projekt som gränsar till konst har varit grunden i framtagandet av vårt tävlingsförslag.
Ett projekt där våra ambitioner för arkitektur, ingenjörskap, innovation och hållbarhet tillåts att få löpa hela linan ut för att skapa hållbarhet och livskvalitet till de boende, närboende, besökare i Kalmar.
Ett projekt där historisk arkitektur, den lokala naturen, innovation och hållbarhet tillåts att mötas och samspela.
Innehåll
Idébeskrivning
Kvarterens utformning
Fasdaer med höjdsättning
Principplan lägenheter
Dispositionplan
Parkeringsutredning
3-7
8-17
18-19
20
21
23
Stagneliusgården vid Lilla torg i Kalmar
Caspar David Friedrich, “Kvinna och man betraktar månen” 1824
”Beskuggad av de gröna träden…”
Förslagets motto är ett citat ur dikten Naturens son från omkring 1818 av Erik Johan Stagnelius. Vi har i vårt förslag för fastigheterna Nyponet 1 och Havtornet 1 strävat efter en fri tolkning av andan i Erik Johan Stagnelius poesi. Stagnelius var en av Sveriges mest betydelsefulla uttolkare av det romantiska skönhetsbegreppet som kretsar kring naturens storslagenhet som källa till tröst, fruktan och förundran. Detta är högst aktuellt även i dag. Dels med tanke på de utmaningar med omställning till ett ekologiskt hållbart sammhälle som vårt förslag är en del av. Men även som ett svar på en mer svårfångad känsla av främandeskap inför ett ständigt tilltagande rationalisering och effektivisring av vardagen. En vanlig svepande besrivning av den romantiska epok Stagnelius var en del av är att den ersatte upplysningstidens tidigmoderna mekaniska världsbild med fokus på det mätbara med en organisk
beskrivning av samhället som betonar de omätbara värdena. Stagnelius dikter är ofta betraktelser av naturen uppbyggda kring en liknande dynamik mellan det andliga och det världsliga. Vi inspireras av detta förhållningsätt och i vårt förslag vill vi använda naturen som en källa till förnyelsebara material med låg klimatpåverkan samt i så hög grad som möjligt integrera naturliga processer i hantering av nederbörd och energiproduktion. Men även lämna utrymme åt platsens natur som medskapande i de konstnärliga och rekreativa värdena i arkitekturen, bostaden och stadsrummen. Stagnelius vackra och välkända ord i dikten Vän, i förödelsens stund kan tolkas både som hopp om framtiden under svåra förutsättningar och en beskrivning av skönheten i att lämna utrymme åt naturens egen kraft: “Natten är dagens mor, Chaos är granne med Gud”.
Hemmet i naturen
En vacker bostad är beronde av ett välfungerande samspel med sin omgivning. I vårt förslag vill vi förtydliga platsens naturliga förutsättningar genom att bevara skogen i så hög utsträckning som möjligt och låta kvartern bli ett filter mellan staden och skogen.
Den gemensamma gläntan
Gårdarna kommer präglas av skogsgläntas kvaliteter genom att bevara höga träd och etablera stengärdesgården och röjnigsrösen.
Naturen i hemmet
Gränsdragningen mellan det ordnade och det vilda, mellan kultur och natur är ett bärande tema i vårt förslag. Målet är att byggnaderna över tid skall smälter samman med landskapet och grönskan bjuds in i bostaden.
Hemmet i naturen
Placeringen av byggnaderna i landskapet och sättet bostaden öppnar upp utblickar mot omgivningen ger unika bostadskvalieter. Byggnadernas möte med marken är utfromad för att etablera tydliga gränser mellan det offentliga och privata samtidigt som kvarteren är avsedda att upplevas inbjudande och otvungna på platsen. Den mjuka övergången mellan karteret och skogen skapar sammanhang mellan bygganderna och landskapet
Den gemensamma gläntan
Skogen som biotop kommer behållas så intakt som möjligt. Fågelkvitter och surret av polinatörer i arbete kommer att gynna både ekosystemet och de boende i kvarteren. Skogsgårdarna skall uppmuntra till spontan lek och skapa en serie av mindre landskapsrum som möjliggör både umgänge och enskiljdhet.
Naturen i hemmet
Ett genomtänkt system för att integrera växtlighet i byggnaderna kan mjuka upp och delvis sudda ut gränsen mellan byggand och landskap. Det förankrar bygganden på plasten, bidrar med ekosystemtjänster och skapar bostadskvaliteter ut över det vanliga.
Projektet tar sitt avstamp i den fina naturmiljö som möter dessa två kvarter i Snurrom och som de boende i kvarteren har förmånen att ta del av . Här växer snart en samtida stadsdel fram, men naturen är fortfarande nära och kommer alltid ha en central roll i livet på platsen. Vi hämtar inspiration från det naturalistiska; skogsbotten, tallskogens stammar och ljuset som silas ner mellan grenarna, stenmurarna och stenbumlingar, och ger detta nytt liv i våra kvarter.
1667
Domprostgården är uppförd 1667, även kallad Biskopsgården, Stagneliusgården eller Grubbs gård uppfördes av statspresi- denten Kristofer Larsson Grubb. Bygganden ägdes under början av 1800-talet av Erik Johans Stagnelius far och skalden vistades under denna tid periodvis i föräldrahemmet. Stag- neilusgården är ett tydligt exempel på arkitektur med lokala särdrag. Takformen med den centralt placerade takkupan är ett motiv som är vanligt förekommande bland äldre hus i Kalmars stadsbild. Takformen återfinns även på Rådhuset och flera omrkringliggande byggander vid Stortorget.
1952
1952 valde arkitekten Hans Westman att inspireras av Stagneliusgården i sin gestaltning av Kalmar nations byggnad i Lund, Kalmargården.
2021
Vi tolkar detta motiv i den nya bebyggelsen. Såväl på de större som de mindre byggnaderna. Symmetriskt placerade fönsteraxlar som också kan avläsas i de varierade men organiserade orangerierna på balkongerna. Takkupan som blir ett cyklopöga mot den omgivande naturen för de boende på de översta våningarna. Vi låter även enkelheten i ornamentik och material återspeglas i få och genomtänkta materialval. Vackert mässingsfärgade metalltak, s.k. Tombac håller ihop bebyggelsen och på radhusen används detta också på fasaden. Det större byggnaderan har träfasad med synliga horisontella band av betong.
Här möts bostäderna och naturen. Ett gränslöst möte mellan natur och människohand. Morgonljusets dimmiga solstrålar silas in genom fönstren till de boende. Ett gäng barn och en morgontidig hundägare tar ett kliv från entrétrappan ut bland blåbärsriset.
De två kvarteren möter mjukt omgivningen med karaktärisktisk landskapsbearbetning som inspirertas från naturen i Snurrom. Byggnadernas placering och utformning möjliggör för de boende att hitta soliga platser på såväl privata uterum som gemensamma gårdar
Kv Havtornets hyresbostäder är uppdelade på tre fyravånings byggnadskroppar och två radhusbyggnader, alla kopplade till samma fastighetsägare. Kv Nyponets bostadsrättsförening har två större byggnadskroppar och två radhus kopplade till samma förening.
Under de större husen, som är upplyfta maximalt 1500 mm från medelmarknivå, finns områdenas parkeringar. Detta frigör yta till den gemensamma gården som istället för att fungera som parkering nu tillägnas odling, ordentlig växtlighet och omfattande sociala och ekologiska hållbarhetsåtgårder. Båda kvarteren behandlas lika och erbjuder samma funktioner.
1. Förgårdsmarken och kullarna
Naturen som omgiver kvarteren fortsätter in på gårdarna och omkring byggnaderna. Försiktigt landar fasaderna mellan kullar som låter entréplanet och bostäderna få en spännade och vacker kontakt med omgivningen. Vi låter den befintliga floran växa även här, blåbärsris och gräs samsas med tallar och andra typiska buskar och träd.
2. Gården och odlingslotterna
Gården är de boendes hjärta och gemensamma plats. Här finns funktioner som kan delas med alla, lek samsas med vilsamma skuggiga ytor. Här kan de allra minsta barnen springa fritt och de vuxna kan umgås medan de större barnen som leker på de omgivande kullarna. På gården finns odlingslotter. Här kan man också mötas och odla tillsammans, sköta om komposten och byta rabarber mot jordgubbar.
3. Paviljongen
Mitt på gården ligger vår paviljong. Vi har vigt användningen till service och umgänge kring naturen med möjlighet att låna ryggsäck, vandringsstavar eller bara en plats att tvätta av smutsiga tassar. Här finns också ett stort bord för hobbyverksamhet eller fest. Paviljongen blir också den naturliga platsen för placering av varuboxar, för ett barnkalas och för kvarterets verktygs-pool.
4. Dungen
På gårdarna samlas stenbumlingar från platsen och vildare växtlighet och träd bevaras och planteras för att främja biodiversitet och pollinerande insekter. Likt de stenrösen som finns vid de flesta småländska åkrar, blir det en plats för arter som är vanligare att finna i skogen än trädgården. Kopplat till dungens kulle finns också synligt dagvatten i en damm som gynnar biodiversitet.
5. Landskapstrappan
Byggnadens entréplan ligger något över den generella gårdsnivån och kopplingen däremellan kan ske från kullarna in till några av de nedre balkongerna. Men den huvudsakliga kommunikationen sker via landskapstrapporna som också har ramp och en hiss.
6. Stenmuren
Vi tar omhand om de stenar som grävs upp på tomterna och bygger en vacker stenmur längs bebyggelsen mot gatan. Det finns öppningar in till gårdarna och in till radhusens trädgårdar.
7. Orangerier | Gemensamma entrébalkonger
Kvarterens tema omkring natur utvecklas äver på bebyggelsen med hjälp av privata orangerier på balkongerna. Ett vajersystem tillåter att växter kan klättra från våning till våning. På entrébalkongsidan finns det plats för ett cafébord till morgonkaffet och fler planteringslådor i nischen moträcket.
8. Lek
Strukturen på kvarteret är optimerat ur ett uppväxt och lekperspektiv. Barnen kan naturligt utvecklas och flytta leken från den trygga privata innergården längre och längre in mot den vilda naturen i kvarterets hjärta för att till sist ta steget ut till i den närliggande naturen.
Principen för det öppna garaget
Parkeringsområdet sänks ned under husen, utan att forma ett garage men tillräckligt för att medge varierade skiktlinjer från gårdarna ut till omgivningarna.
Principen med kullarna
Kullarna omkring byggnaderna har flera funktioner. De skapar en spännande varierad “sockel” till byggnaden. En uppehållsyta och en fysisk koppling till de gemensamma terrasserna på entréplanet. De döljer och öppnar på ett lekfullt sätt ned mot garaget.
Naturen i hemmet och hemmet i naturen
Omkrin tomterna, närmst de omgivande kvarteren och skogen, återrepresenteras den lokala vegetationen och topografin av kullar, sten och planterade träd. De skapar en flytande övergång från natur till bebyggelse.
Gemensamma gläntan
Det närliggande skogsområdet kopplas till de gemensamma gårdarna genom öppningar i bebyggelsen och tack vare de oexploaterade marken kan träd och vegetation bevaras och känslan av naturlig natur. Det blir den gemensamma gläntan.
Sett från omgivningen, här från söder, framgår tydligt hur naturens särdrag återspeglas och bevaras inom tomten. Kullar, sten, och växtlighet återkommer på olika sätt. För den pålästa besökaren syns också den moderna tolkningen och den arkitektoniska leken med Stagneliusvillans arkitektur, för andra är det byggnadernas materalitet och färg som gör sig bemärkt.
Mellan de båda fyrvåningshusen i kvarteren finns en upphöjd uteplats i entréplansnivå. Uteplatsen är navet mellan byggnaderna och frihållt från naturen. Men utsiketn in mot tallarna och ned på gården är ohindrad. I framkant ses det lilla hisstornet och trappan som kopplar marknivå med uteplatsen. De privata balkongerna har var sitt orangeri för odling och längs vajrarna kan klätterväxter slingra.
Ankommer man med cykel till Kv Havtornet kan man parkera både på förgårdsmark eller på gården. Via hiss eller trappor når man entréplanets entrébalkonger. Ankommer man med bil finns nedfartsramp på respektive gavel. Servicefordon och texi/färdtjänst har möjlighet att stanna på två platser för att nå entréer inom 50 respektive 25 m.
Ankomstsituationen till Kv Nyponet för bil och cykel fungerar på samma sätt som på Kv Havtornet. I detta lite mindre kvarter räcker det med en angöringsplats och en garagenedfartsramp.
Fasad balkongsida
Fasad entrébalkongsida
Gavelfasad
Material
1. Tak: Falsad plåt, med patinerad mässingskaraktär.
2. Fasad: Stående furupanel, naturfärgad.
3. Balkongbjälklag:Betongbjälklag, naturfärgad.
4.Grundpelare: Betong, naturfärgad.
Fasad balkongsida
Fasad entrébalkongsida
Material
1. Tak: Falsad plåt, med patinerad messingskaraktär.
2. Fasad: Falsad plåt, med patinerad mässingskaraktär.
3. Grund: Betong, naturfärgad
